Ett möte mellan gatublandningar

En morgon på tunnelbanan. Mitt i värsta rusningstid. En kvinna med en mycket lurvig och tufsig hund kliver på. Det finns inga sittplatser så hon står. Hunden sitter fint vid hennes fötter. En man i övre medelåldern sätter sig på huk och klappar på hunden som viftar på svansen och glatt tar emot hans villiga händer. Mannen frågar:
- Vad är det för ras?
Kvinnan svarar:
- Asch, han är bara nån gatukorsning.
- Det är jag också, en gatukorsning alltså.
- Det kanske är därför ni drogs till varandra så direkt. Igenkännandets glädje. Sa hon och log.

Ett leende som spred sig bland oss som såg. Och hörde. Vi blev varma, fnittriga och nästan lite blyga inför vår lössläppthet.

Två människor och en hund i ett kort möte. Det gjorde min dag.